Syrran följde med upp på avdelningen och hjälpte mig med mina tunga vattenflaskor (som hon tyckte var helt onödigt att släpa med sig, och tänk så rätt hon fick, då personalen bar ut så många kannor som bara önskade ;))) ) I 4-salen, där jag fick min säng, stod redan en ryggsäck på golvet. Jag visades tillrätta av en "Syrra", kramade om min riktiga Syrra och lät henne åka (söta Syster-yster <3). Jag lämnade mina saker och gick till matsalen för ett mål middagsmat (en liten bit skinkpaj med goda grönsaker).
När jag kom tillbaka satt ägaren till ryggan i salen och det var det bästa som kunde ha hänt! En lång kvinna reser sig och vi hälsar på varandra. Hon haltar på det sätt att jag genast kunde säga något i stil med "Du är också här för din höft, eller", och så var det. Kvinnan, jag kallar henne, L, var från Norrland och hade haft problem med sin höft en tid (och enligt röntgen kan man se att den andra är på gång :( ). Så klart hade hon fått höra att hon är alldeles för ung för slitna höfter och konstaterade att jag antagligen var yngre. Jo tack, det har jag också fått höra och med det fick jag berätta att jag var där för min ANDRA höft!
Jag är så glad att just L skulle bo i samma sal som jag! Vi hade massor att prata om - vi jämförde smärta, hur det var att leva med den, hur svårt det var för omgivningen att förstå hur man egentligen har det - det står inte precis i pannan skrivet att man är sjuk. Så underbar och positiv människa med ett stort kunnande, då hon arbetar som fysioterapeut till yrket. Hennes kunnande och min positiva erfarenhet av förra operationen (2006) var till stor nytta för oss båda!
Första kvällen ägnades åt Hibiskrubbande x 2, med två timmar mellan. Tre paket handdukar och kläder låg färdigt - dusch = rena kläder. Vilken tur att man får klä sig i världens sexigaste underkläder! Haha!
Vid 23-tiden släckte vi och sade God natt :)
Det ska jag göra nu med, en vecka senare - eller snarare God morgon, kl 5.18 - lite svårt att sova :( men det beror mest på att jag sov ganska mycket igår. Ett ihållande regn resulterade i en innedag i sällskap av Vuxna sonen och senare kom Lilltjejen hem från en tur till Furuvik och Avesta med farmor och farfar. Jag och sonen lagade korvstroganoff och jag konstaterade att aptiten har ökat men jag behöver fortfarande inga stora mål för att bli mätt. Kollade för övrigt vikten på morgonen och jag har tappat 2 kg under veckan. Det är bra för jag hade lagt på mig och vägde 57 när jag åkte in - lite för mycket, även om det inte är någon katastrof - God natt/morgon
